Jag är tidigare ordförande i Sveriges äldsta fortfarande aktiva Hyresgästförening – den i Nynäshamn, grundad den 30 december 1915 – och har även varit engagerad i Svenska kyrkan sedan min konfirmation.
Jag lever med mycket svårbehandlad astma, vilket gör att min vardag är starkt begränsad. Långa perioder är jag sängliggande, och jag har dessutom fått flera biverkningar och följdsjukdomar som ytterligare påverkar livet.
I oktober 2023 fick jag Covid‑19, trots att jag tagit sju sprutor. Själva infektionen märkte jag inte av – det var personer i min närhet som testade positivt – men kort därefter försämrades min astma kraftigt. Trots höga doser läkemedel blev jag allt sämre och i maj behövde jag läggas in på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge två gånger med bara fyra dagars mellanrum. Vid det andra tillfället drabbades jag dessutom av ett trauma där jag förlorade medvetandet.
I mitten av mars 2024 började jag hosta och misstänkte lunginflammation. Jag lämnade prover på Karolinska och åkte hem, men vaknade på lördagen med svår andnöd. Jag hade ingen feber och trodde att det var astman igen – bara en månad tidigare hade jag legat fem dagar på lungmedicin. På akuten bedömde sköterskan att jag var riktigt dålig och jag prioriterades snabbt. Proverna visade infektion, och innan jag skulle läggas in togs rutinprover för Covid‑19 och influensa.
En stund senare kom beskedet: fågelinfluensa. Trots vaccin och utan feber. Jag isolerades på infektionsavdelningen och sattes in på antiviral behandling. Dagen därpå ville läkaren även påbörja behandling mot lunginflammation ifall odlingen skulle visa något, och funderade på att flytta mig till lungmedicin där man känner mig väl. Efter flera turer blev jag flyttad dit, och läkaren konstaterade att något måste göras för att hålla mig borta från sjukhuset. Hon övervägde biologiska läkemedel, trots att jag egentligen inte passade profilen. Efter fem dagar fick jag komma hem.
Några dagar senare svullnade min fot upp och blev allt sämre. Jag åkte in igen, hade höga infektionsvärden och blev åter inlagd på infektionsavdelningen i tio dagar. Därefter behövde jag lära mig gå igen och använde rullator i två veckor.
På mindre än elva månader hade jag då tillbringat 32 vårddygn på sjukhus. I slutet av maj började jag med biologiskt läkemedel mot astman. Fram till början av juli 2025 har jag inte behövt läggas in en enda gång. Samtidigt har det varit svårt att känna förbättring eftersom jag den 27 maj kl. 05.42 fick det samtal man fruktar mest: min pappa hade gått bort på Södersjukhuset. Livet går upp och ner, och sorgen gjorde att jag slutade äta eftersom hungern försvann.
Sedan 2009 har man även upptäckt en klassisk ”idrottsskada” i mitt knä som opererats fyra gånger. Vid den sista operationen fann man sprickor i leden som man inte vågar åtgärda på grund av min astma. Mellan 2015 och 2017 tillbringade jag 2–3 halvdagar i veckan på Huddinge sjukhus. Våren 2017 genomgick jag en behandling där brosket smältes och jämnades ut, vilket lyckades. Våren 2024 var jag smärtfri vid normal belastning, men i augusti 2024 kom smärtan tillbaka. Jag väntar nu på besked från ortopeden, vilket jag fick i början av mars 2025.
Jag har dessutom immunbrist och saknar i praktiken immunförsvar. Därför får jag gammaglobulin en gång i veckan för att stärka kroppen. Som följd av min sjukdom har jag utvecklat benskörhet, vilket innebär att revben kan gå av bara av hosta.
Utöver allt detta har jag ett stort historiskt intresse och tillbringar mycket tid på Skansen för att lära mig mer om folkliv. Det har också blivit en plats där jag kan vara i lugn och ro. Jag är uppväxt på Järflotta söder om Nynäshamn och försöker tillbringa så mycket tid som möjligt där under den varma delen av året för att koppla av och hitta återhämtning.
Tidigare var jag aktiv i FMLS och ABF, men min astma gjorde att jag behövde avsluta de uppdragen för att orka med vardagen. Våren 2023 gick jag in i väggen och tvingades tillfälligt lämna vissa uppdrag, men nu är jag på väg tillbaka.
På denna blogg försöker jag ge en inblick i hur det är att leva med astma och dela mina tankar om vardagen. Periodvis kan det verka som om allt handlar om astman, men den påverkar en så stor del av mitt liv att det är svårt att skilja det åt. Jag är intresserad av politik, men min astma har gjort att det intresset hamnat i bakgrunden, och jag känner mig inte riktigt hemma i något parti idag. Ibland kommenterar jag politiken, men det är mina personliga tankar – inte Hyresgästföreningens.
Särskilt sommartid lägger jag ofta upp bilder i stället för text för att skildra mitt vardagsliv. De hittar du under Bildblogg.
© Jonas Carlsson 2026
Kontrakt mig!
