Kategoriarkiv: Akuten

2026-04-15 Att leva med handikapp som inte syns – en kamp ingen ser #astma  #allergi #edac #immunbrist

Fortsättning…

Sista gången jag berättade om mitt liv med astma var under påsken 2025. Då hade jag nästan klarat mig från sjukhusinläggningar i två månader. Jag firade påsken med min lillasyster och hennes familj. Tanken var att hon och jag skulle hälsa på mamma på påskafton. Vi tog taxi de två milen dit, men tvingades vända i en kraftig snöstorm. Sikten var så dålig att vi inte ens såg lastbilen framför oss, så vi åkte hem igen.

Påsknatten var jag i Nynäshamns kyrka för första gången. Jag valde att åka färdtjänst dit, och det fungerade bra. Snön som fallit tidigare hade hunnit smälta. Gudstjänsten var riktigt fin, men eftersom jag skulle tillbaka nästa dag till högmässan åkte jag hem direkt efteråt.

Påskdagen var ingen rolig dag. Det regnade och blåste kraftigt, och när jag vaknade kände jag av astman. Jag tänkte att det nog skulle gå över. Det var inte så många på högmässan i Nynäshamns kyrka, men efteråt bjöds det på cider och stora biskvier. När jag kom hem kände jag fortfarande av astman och hade ingen större matlust, men gjorde ändå en tallrik påskmat.

Annandag påsk firade jag i tvättstugan, och syrran och besökte mamma en stund.

Veckan som följde blev astman bara sämre. På fredagen kontaktade jag lungmottagningen på Karolinska i Huddinge. De tog prover, men inget visade något tydligt. De ringde mig senare på kvällen och sa att jag inte fick gå hem om jag blev sämre. De satte in kortison och hoppades att astman skulle lugna sig.

På söndagen hade jag tvättstugan igen eftersom maskinerna skulle servas på måndagen. När jag var klar mådde jag så dåligt i astman att jag valde att åka in till akuten. Där gick det fort. Proverna visade att ett hjärtprov låg lite förhöjt. Det kunde tyda på en hjärtinfarkt, men också på att hjärtat arbetat hårt på grund av astman.

Jag fick vänta två timmar för att ta om provet. När det låg kvar på samma nivå konstaterade läkaren att det var astman som spökade. Hon sa att jag inte var lika dålig som sist hon såg mig, men ändå så pass dålig att jag behövde läggas in igen.

Tidigt måndag morgon kom jag upp på lungmedicin. Det dröjde ett dygn innan de satte in teofyllamin, och halten i blodet låg lite högt. Där är jag nu. Jag hade klarat mig från sjukhuset i två månader och en dag. Med lite tur kanske jag får komma hem i slutet av veckan. Överläkaren som följer mig känner mig väl vid det här laget.

Så här ligger jag på lungmedicin igen, på mitt 25:e vårddygn under 2026. Att ligga på sjukhus är inget jag tycker om. Men personalen tog till sig när jag sa det och svarade att jag nog är så pass dålig att läkarna vill att jag ska vara här — och att det är bra att jag stannar.

Jag har enkelrum även denna gång, vilket är rätt ensamt. Idag var de tvungna att byta infarten, och det krävdes tre stick. Inte optimalt, men det känns ändå mindre jobbigt när det är sköterskorna på lungmedicin som gör det, jämfört med akuten eller andra avdelningar.

Här är jag nu, och om lite mer än en timme är det middag.

Fortsättning följer…

Sjuksvistelse 28/12-2025—28/1-2026 #bildblogg

2026-01-31 Att leva med handikapp som inte syns – en kamp ingen ser

Fortsättning…

Sist jag skrev var det nyårsafton 2025 och klockorna skulle snart ringa in 2026 – ett helt oskrivet blad.

Jag kom inte hem på nyårsdagen. Astman var fortfarande för dålig, och jag fick fortsätta med teofyllamin i dropp. På kvällen den 2 januari 2026 beslutade läkaren att avsluta droppet och gå över till tabletter igen. Samtidigt utfärdade SMHI en varning om kraftigt snöfall den 3 januari på eftermiddagen. Tanken var att om jag inte blev sämre skulle jag få gå hem den 3 januari.

På morgonen bedömde sköterskan att jag var tillräckligt stabil för att kunna åka hem så snart läkaren hunnit gå rond. På helgerna är det en enda läkare som ansvarar för alla lungpatienter på sjukhuset, så det tog till efter lunch innan det blev min tur. När jag väl fick klartecken gick allt snabbt – färdtjänsten beställdes så jag skulle hinna hem innan snön kom.

Jag var hemma vid 14‑tiden. Vägarna var då fint plogade. Klockan 16 såg jag på Instagram att polisen lagt ut bilder på över en decimeter nysnö på samma väg.

Efter nästan en vecka på sjukhus behövde jag handla och komma ikapp med vardagen. Astman var inte helt bra, men jag klarade att självmedicinera.

14 januari – återbesök

Jag hade sedan tidigare en tid på mottagningen. Jag mådde riktigt dåligt och packade extra i ryggsäcken ifall jag skulle bli kvar. Läkaren konstaterade att Tezspire, som jag testat sedan våren, inte fungerade på mig. Jag passar egentligen inte in i profilen för läkemedlet, men man ville prova för att se om det kunde hålla mig borta från sjukhuset. Det gjorde det inte. Det sista han sa var: ”Vi ses till sommaren.” Jag svarade att det nog inte skulle bli så – jag blev ju bara sämre och sämre.

21 januari – tillbaka till akuten

Veckan som följde blev jag långsamt sämre. Den 21 januari var jag och handlade till mamma men orkade knappt ta mig ut ur affären. Där och då bestämde jag mig: nu åker jag innan det slutar som sist. Jag åkte hem, packade och beställde taxi till akuten.

På Karolinska Huddinge var det fullt, trots att det var onsdag mitt på dagen. Jag satte mig och väntade. Jag blev femte patient in. I rummet tog en sköterska och en elev kontroller, och sedan kom läkaren. Lungorna pep kraftigt. Hon bad mig ta ett djupt andetag till och sa till eleven: ”Lyssna nu – så här låter det när lungorna är igensatta.” Det är viktigt att lyssna, inte bara titta på syresättningen. Min låg på 97 %, men jag har stora lungor.

Sedan diskuterades prioriteringen. Läkaren sa: ”Du ska ju läggas in, då behöver du inte vänta åtta timmar.” Jag fick en högre prioritet så jag skulle komma upp snabbare – och för att det behövdes med tanke på hur väntrummet såg ut.

Efter EKG och prover väntade jag på plats i enkelrum eftersom jag har immunbrist. Lungmedicin hade inga platser, så jag hamnade på njurmedicin. De var inte glada över att få mig i en av sina salar, och mediciner fick hämtas från lungmedicin.

Torsdag – tillbaka till lungmedicin

Nästa dag kom lungläkaren och frågade vad jag ville ha för behandling. Jag kunde inte låta bli att svara: ”Jag är inte läkare.” Det blev dropp och inhalationer, och efter lunch fick jag besked om att det fanns plats på lungmedicin.

När jag kom in där sa personalen: ”Jaha, du är tillbaka.” Jag var nära att svara: ”Nej, jag har inte hunnit hem än.” En sköterska suckade – hon hade hoppats att jag inte skulle hamna hos dem igen.

Dagarnas rytm

Livet på avdelningen rullade på: kontroller, frukost, rond, lunch, fika, middag och kvällsfika. På lördagskvällen bestämde man att sänka styrkan på droppet. Då blev jag mycket sämre och fick bland annat en spruta med Bricanyl, vilket hjälpte.

På söndagen fick jag 5 ml teofyllamin i droppet. Läkaren ville testa. Under kvällen mådde jag sämre och fick mer medicin.

På måndagen ökade man dosen till 10 ml och tog ett koncentrationsprov. På tisdag kväll gick jag över till tabletter igen. När provsvaret kom efter 36 timmar visade det att värdet var 23 – det ska ligga mellan 40 och 100. Det förklarade troligen varför jag blev så dålig på lördagen: värdet var för lågt för att medicinen skulle hjälpa.

Hemgång

På onsdagen bedömde läkaren att jag, efter åtta dygn på sjukhus, var tillräckligt stabil för att få åka hem. Vi kom överens om att jag skulle kontakta mottagningen och att de skulle få en notering om att jag behövde snabb uppföljning.

Dagen efter fick jag besked om att min dos teofyllamin höjs från 500 mg × 2 till 600 mg × 2, med provtagning efter en vecka.

Små detaljer i vardagen

Jag är stickrädd, och när man får kortison måste man kolla blodsockret. Det görs i fingrarna, och det klarar jag inte. En sköterska tipsade om att ta provet i örat – och det fungerade bättre.

Mina kärl rullar dessutom, vilket gör att vissa sköterskor inte vill sätta infart. En gång trodde en sköterska att hon måste sätta en ny infart eftersom det läckte under huden, men det behövdes inte.

Nu har jag varit hemma i snart tre dygn, och det går… kanske bra.

Att ligga på sjukhus är inte min favoritsysselsättning. Det är många timmar i ensamhet där tankarna drar iväg. Men det tar vi en annan gång.

Fortsättning följer….

2026-01-10 Astma är en jävla sjukdom

Idag är det en vecka sedan jag fick komma hem från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Imorgon är det två veckor sedan i några känt något konstigt i kroppen. När väl kom in på akuten tog det 20 minuter innan var MIMA och vak. Först då inser att det inte var bra, jag har fortsatt svårt att hantera det.

2025-12-28 Hjärtat orkar inte kompenserar för astman

Fick ett kraftigt astma anfall hem på förmiddagen idag, hjärtat gjorde allt för syresättning av blodet men orkade inte. Åkte in till Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge tog från kassan till jag låg med vak på MIMA 20 minuter.

2025-12-21 Att leva med handikapp som inte syns – en kamp ingen ser

Fortsättning….

Julen är en extremt jobbig tid för mig och har påverkat min astma sedan 2007, då allt gick riktigt illa och det hade kunnat sluta mycket värre än det gjorde.

Under de nio åren före 2007 blev min astma allt mer svårhanterlig. Jag åkte in och ut på akuten och var flera gånger på rehabilitering i Åre. Vid flera tillfällen sa jag till läkarna att de fick lägga in mig. Våren 2004 fick jag teofyllamin som injektion, och det visade sig fungera. Vid den här tiden förde jag noggranna anteckningar över min astma och hur jag medicinerade. Jag hittade boken för några dagar sedan. Det jag nu ska berätta är också ett sätt att hantera den psykiska påverkan som följde efter julen 2007 – en händelse som fortfarande gör mig livrädd att det ska hända igen.

22 december 2007

Jag håller på med julförberedelser och har mått dåligt i flera dagar. Det är mitt andra år som ordförande i den organisation jag var aktiv i fram till april 2023, och det har varit mycket att göra. Städningen har blivit lidande. På kvällen blir jag betydligt sämre och får svårt att andas. Jag ringer 112, och de skickar ambulans. Medan jag väntar tar jag fram grisfötter och julskinka som jag tänkt laga nästa dag.

Ambulansen kör mig till Södersjukhuset eftersom min läkare finns där. Jag ligger en stund på akuten innan en läkare lyssnar på mig. Han konstaterar att lungorna låter dåligt och att jag måste läggas in. Jag säger nej – ”ge mig teofyllamin så jag kan åka hem”. Efter att ha pratat med en kollega går han med på det. Jag hade ju inte tid att ligga på sjukhus; grisfötterna och skinkan skulle ju göras.

Jag åker hem senare på kvällen.

Julen passerar. Jag är i Nynäshamns kyrka på julafton, men astman fortsätter att krångla.

26 december 2007

På annandagen åker jag och hämtar biobiljetter till Arn som jag bokat till den 27 december. På vägen hem svänger jag in på akuten på Huddinge sjukhus. På den tiden kunde sjukhusen se varandras journaler.

En kvinnlig läkare tar emot mig. Hon konstaterar att jag är riktigt dålig och måste läggas in. Men jag hade ju mina biobiljetter, så jag säger nej. Jag får mer teofyllamin och inhalationer och lovar att komma tillbaka om jag blir sämre.

27 december 2007

Jag ser Arn men är riktigt dålig. Efter filmen åker jag hem, hämtar min dator och åker tillbaka till Huddinge. När jag kommer in på akuten är det samma läkare som dagen innan. Hon säger ”hej” och direkt efter: ”jag skriver in dig på intensiven, det här går inte längre.”

Jag rullas upp till M82, hjärtintensiven. De kopplar upp mig på övervakning och dropp. Jag ska få adrenalin, men sköterskan måste hämta det. Det är det sista jag minns. Jag vaknar av att sköterskan skakar mig och narkosläkaren kommer in i rummet. Sköterskan säger: ”nu vaknar han igen.”

Det visade sig att min astma var så dålig att kroppen inte orkade längre. Det är något jag fortfarande har svårt att prata om, och inte många känner till det. Det har hänt två gånger till, senast våren 2024, att jag blivit medvetslös av astman.

Sköterskan tryckte in adrenalinet direkt i blodet – det var det som räddade mig.

Detta gör att varje jul fortfarande känns tung och svår. Rädslan att bli så dålig igen finns alltid där.

Jag blev kvar på sjukhuset i flera dagar men fick komma hem på nyårsaftons eftermiddag. Det är en händelse jag aldrig glömmer.

Efteråt

I början av 2008 ringde min lungläkare. Han hade fått information från både Södersjukhuset och Huddinge om vad som hänt och att jag vägrat läggas in. Han sa något som fastnade i minnet:
”Säger läkaren att du ska läggas in, då gör du det. Och sedan stannar du tills de säger att du ska åka. Är vi överens?”

Det blev många vårddygn efter det. 2010 låg jag 14 dygn på Huddinge. Efter att jag fick Covid‑19 2023 och astman försämrades har jag mellan maj 2024 och november 2025 vårdats 32 dygn på sjukhus.

Just nu får jag injektioner för att slippa bli inlagd. Sedan jag började med dem i maj 2025 har jag bara vårdats fem dygn. I början av 2026 ska behandlingen följas upp.

Fortsättning följer………

2025-04-09 Capio Vårdcentralen Nynäshamn

Mycket har varit med om inom vården men jag har aldrig trott att jag skulle få medicin som sätter ut min astma medicin.

I fredags var på Capio Vårdcentralen Nynäshamn för följa upp efter att vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge för influensa A med komplikationer och mitt blodtryck.

Träffade läkaren för första gången han tyckte jag hade för hög puls, vilket jag haft ett tag men Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge inte reagerat på när varit inlagd. Läkaren där sa utifrån hur sjuk du varit och din medicin kommer den gå ner.

Men läkaren på vårdcentralen ville behandla den och skriva ut medicin och frågade specifikt om den gick hopp med min övriga medicin och den för astman och det var okej.

Under helgen fick en extrem torr host och på måndagen hostade så att spydde. Läste på Fass att det kunde 1 och 100 på verka luftrören. Så på tisdag tog bort tabletten och ringde vårdcentralen och pratade med sjuksköterska som skulle lämna det läkaren.

Mådde inget vidare hade svårt att andas så som bort eftermiddagen gick in och läste i journalen på 1177. Då hade läkaren skrivit att det inte fans någon sådan koppling då kan jag säga att blev rätt upprörd.

Börjar läsa mer på Fass om läkemedlet upptäckte då att det finns en varning att man inte får skriva ut det till patienter med astma och allergi. Vidare visar det sig vara betar blockerade och behandlas med betar stimulera får astman. Vilket gör att min min astma medicin inte fungerar.

Ringe då 1177 för att höra vad skulle göra, sköterskan där blev alldeles förskräckt och sa du behöver åka till akuten omgång för kontroll.

Beställde en färdtjänst till akuten på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge väl på plats gick det fort.

Sköterskan som tog emot undrade om ska skratt eller gråta när ser vad läkaren på vårdcentralen i Nynäshamn skrivit ut till dig.

Det blev en massa olika prover och tester in på rum och väntar på provsvar som kom efter två timmar. Då kommer en läkare in och undrade om läkaren på vårdcentralen inte visste om astma. Jo svara jag jag var där eftersom lungmedicin K84 skickat remiss för uppföljning efter jag haft influensa.

Jag ska inte säga vad läkaren sa om Capio Vårdcentralen Nynäshamn men fick inte under några omständigheter fortsätta med medicinen.

Nu åter står bara efter arbete väntar lungmottagningen ska ring sedan fylla uppgifter till pasientnämnden.

2025-03-17 Då är det dags inge

Då är dags igen ligger på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge för femte gången på elva månader.

I lördags hade svårt att andas så trodde det astman eller lunginflammation så jag åkte till  akuten.

Hade ingen feber bara svårt att andas kom in på akuten rätt fort massa provtagning och odlingar tog på mig.

Efter en stund körde läkaren in huvudet och influensa A – fågelinfluensa, röntgen och sedan upp på infektionsavdelningen vilket var upplevelse.

På söndagen kom läkaren på infektion och tittade på mig satte in mer medicin för att få stopp på virus och händra bakterier. Funderar också på om jag inte skulle till lungmedicin eftersom jag har astma.

Fick besked att skulle kunna bli under dagen så plockar ihop, sedan ändra läkaren till idag måndag skulle jag sättas upp på listan.

Sa till sköterskan på infektionsavdelningen att detta kan vända lika fort att ha plats så ställde ner väskan. En timme sen kom han in och sa man håller på att städa ett rum på lungmedicin.

Så nu är på lungmedicin och man öser i mig medicin.

2025-02-15 Då tog det stopp

Natten till igår gick det inte längre min astma jävlades för mycket så blev akuten.

Åkte till akuten på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge kommun nästan direkt och man startade behandlar och bestämde att skulle läggas in.

Den längsta tiden var vänta på man skulle få en ledig plats på lungmedicin. Fick smörgåsar på akuten mellan jag väntade.

Kan följa min vistelse på sjukhus på Threads – https://www.threads.net/@bojonascarlsson

2025-01-16 Det känns så overkligt

I oktober 2023 blev det min tur, jag har en extremt svårt behandlad astma och ett immunbristen som ofta få stora problem när jag får infektioner.

Jag kommer ihåg i mars 2020 hade just varit på Gotland när pandemin kom och min resan på färjan, där folk var skräck slagna så fort som någon hostade.

Samtalet jag hade med lungmottagningen och immunbristenheten på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge några dagar senare. Där en sköterska sa till mig man har inte sätt någon ”ökad” dödlighet bland personer med astma ”än” men du bör vara försiktig.

Jag tog mig igenom pandemin och fick vaccin så fort det fanns tillgänglig och flera extra sprutor efter som tyckte extrem risk att skulle svårt sjuk om jag fick det.

Jag hade vi flera tillfällen träffat personal som insjuknat straxt efter i Covid-19 utan få det.

Men i oktober 2023 kom samtalet att en person i min famlij som låg på sjukhus hade det. Jag tog ett test fast jag inte hade några särskilda symtom utan det helt okej. Skräcken när tittar på testet och det blir positivt direkt vad händer nu. Är i början av infektionen och hur kommer det gå.

Detta var en helg på måndag hade fortfarande ”inga” symtom men kontakta lungmottagningen och immunbristenheten som både sa får feber och svårt att andas åker du inte direkt. Dagarna gick utan något direkt hände.

Straxt efter börjar problem med astma som hade inte varit så dålig på många år, sökte vårdcentralen som skickade mig vidare till akuten. Med hjälp av stora doser kortison kunde andas igen och kunde gå hem.

Efter några dagar fixade lungmottagningen, så fick träffa en läkare fast min ordinarie inte var i tjänst. Jag hade träffat honom 2010 när jag var inlagd till sjukhus under en lång period.

Han kostera att min lung kapacitet drastiskt försämras och det var följande av Covid-19. Han sa då hade sätt flera patienter som blivit mycket sämre astma vilket man tidigare inte sätt.

Det var början på helvete, där jag bokstavligen gjorde att jag kunde för att inte bli inlagd på sjukhus. Det gick fram till i maj 2024 kontaktad lungmottagningen som sa du måste åka in direkt.

Fram till dess hade lung kapacitet fortsatt bra bli sämre vid något tillfälle var jag nere på 30%.

Kommer in på akuten på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge jag kommer in på ett rum efter stund och kommer det en sköterska och lyssnar på lungorna och går iväg.

Men kommer straxt tillbaka och sen går det ruskigt fort ur rummet och till övervakning plats, det var första gången en två som på kort tid vårdades på sjukhus under våren 2024. Andra gången förlorade medvetande en kort stund men det är något redan bloggat om.

Sommaren går så fort det blir varmt kan jag inte andas typ över 22 grader, träffar läkare flera gånger under sommaren och början av hösten man formligen trycker i mig medicin.

I oktober blir åter igen akut sämre igen efter mycket om och men skickar Närakuten mig till akuten. Läkaren på Närakuten tyckte var bra hade 98% i syresättning men lyssnade inte på lungorna.

När jag kom in på akuten och sköterskan lyssnade på lungorna blev jag upp prioriterade och det satt en läkare titta på mig hela tiden. Han tyckte i mig massa medicin eftersom lungorna inte låt så bra. Jag får åka upp en avdelning över natten nästa morgon är bättre och får åka hem eftersom jag har tid till lungläkare någon dag senare på mottagningen.

När jag träffade läkaren hade 73% i lung kapacitet läkaren orolig hur går mer medicin och hem.

Jul och nyår går utan något större problem annat än det är tungt på juldagen att andas.

Under hela denna tid har gått träna på och cyklade rätt mycket men har varit väldigt trött och haft svårt att orka äta. Under hösten 2024 bokar tid till dietist som konsterar att bränna mer näring är lyckades få i mig. Hon sätter mig på näringdryck och rätt fort orkar jag mer.

Det är en lång historia att leva med astma efter att haft Covid-19.

Så för några dagar sedan hade planerat åter besök på lungmottagningen och genom gick en omfattande under sökning eftersom jag behöver operera min gamla ”idrottsskada” igen och narkosläkaren ville vet om lungorna skulle klara det.

Var en helt vanlig dag kände mig inte verken i toppform eller dålig och men gör test av lung kapacitet igen, ser då en förbättring. Läkaren en konstaterade lung kapacitet var 98% av dem förväntade. Det första gången på 1,5 år som det så bra, så nu är det bara hoppas att håller i sig.

Läkaren lämnade klar tecken för knä operation innan pollensäsongen böjar.

Det känns så overkligt att det före en gång skull går rätt håll i livet….

2024-06-04 Så gick det inte längre

Så gick det inte längre tappat 30% av lung kapacitet som tur ringde sköterskan från lungmottagningen så fixa en läkare tid imorgon åt mig.

2024-06-02 Att behöva ligga på sjukhus är inget jag vill men ett måste ibland

Det hela började julen och nyår 2007 dagarna före jul slet jag som ett djur för att hinna klart med allt, jag hade då varit ordförande i Hyresgästföreningen Nynäshamn i nästan tre år.

På kvällen den 22 december går det inte längr, rimmar gristassar och ringer efter ambulansen eftersom jag inte kunde andas. De kör mig till Södersjukhuset där min dåvarande lungläkare tjänstgjorde, väl framme säger akutläkaren att vi lägger in dig.

Man med gristassar som rimmar och långt från klar blev svaret tack men nej tack, tidigare hade jag velat bli inlagd men fått svaret där gör man inte längre.

Detta är på den tiden man varje sjukhus hade egna journaler och andra sjukhus kunde inte läsa dem.

På annandagen jul hämtar biljetter till den först Arn filmen som haft premier, har fortfarande svårt att andas så slinker förbi akuten i Huddinge de ser inte vad Södersjukhuset skrivit några dagar tidigare.

Väl där kommer akutläkaren och säger vi lägger in dig men svaret blev tack men nej tack ska på bio imorgon. Läkaren säger ändrar du dig är du välkommen tillbaka så lägger vi in dig.

Följande dag efter bion inser att nu går det inte längre åker till Huddinge där det är samma läkare som sist som ser på mig och säger jag skriver in dig nu.

Det jag då inte visste att inte var att skulle bli många fler vårddygn genom åren fram till idag.

Blev utskriven på Nyårsafton och säger överläkaren att han skulle skicka journalen till min lungläkare som han kände väl, något jag fick ångra.

När helgerna var över kom det samtal väntade på från min lungläkare han sa till mig att säger akutläkaren att du ska läggas in då gör man det och sedan stannar man till läkaren säger att man ska gå hem inget annat.

Jag har väl till viss del följt det rådet!

I juni 2010 är det förbundsstämman i Hyresgästföreningen där leder delegationen från region Stockholm då blir det för mycket igen. När jag kommer hem åker jag direkt till akuten på Huddinge och blir kvar 14 dagar.

Att vara aktiv inom Hyresgästföreningen har inte gått ihop med att ha astma.

Sedan juni 2019 fram till nyligen har klarat mig från sjukhuset, men för 16 dagar sedan gick det inte längre. Blev bättre och läkaren tyckte jag var så bra att kunde gå hem var hemma några dagar men sedan gick det inte så tillbaka och 26h på akuten innan jag kom upp på avdelningen igen.

Jag är evigt tacksam för den svenska sjukvården och personalen. När jag nu varit på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har legat på M61 som är lungmedicin.

Jag kan säga att jag mycket nöjd med personal jag att göra med under dygnen där. Det gör ett fantastiskt jobb!

Man får allt serverat vid sängen och vänliga och hjälpsamma.

Nu väntar på att lungmottagningen ska ringa för att planera vidare vård och uppföljning, är tillsagd att ta det lugnt fram till träffas lungläkare.

Nu hoppas jag kommer klara mig från sjukhuset ett bra tag.

2024-05-31 Ett dygn på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Efter en natt där jag var glad att det är enkelrum då nattpersonalen jobba för fullt. När droppet skulle bytas kl 2 hade de så fullt upp det kom en sköterskan från Njurmedicin som vi delar avdelning/våning med.

Av olika orsaker har sovit väldigt dåligt i natt det är tur att man har vänner som ställer när det blåser och man är på sjukhus.

Missa att fota frukost men den såg ut som vilken annan jag fått här.

Läkarna kom förbi på förmiddagen och pratade hur vi ska göra framöver. Beslutet blev att man kl 14 ska koppla bort apparaterna och så får se hur kroppen orkar.

Till lunch blev det fiskgrytta hand inte varit dumt något blev lite torrt med ris.

Efter lunchen låg jag och väntade bli frisläppt. Upptäckte att huset inte rakt.

Kolla vilken glipa det blir mellan gardinen och väggen nästan fem centermeter.

Klockan 14 kom sköterskan och kopplade loss mig från apparaterna vilken lättnad. Upptäckte att P4 Stockholm släppte inslaget med mig. Vilket var första nyhet när lyssnade på sändningen.

Gick en sväng inne i huset och handlade en borste när jag kan duscha normalt igen.

Riktigt sköt att inte behöva be om hjälp för att byta kläder eller duscha.

Middag blev Laxpudding och två sorters sallad.

Rundar av kvällen med Revyn från Falkenberg på SVT och fika.

Hörde av mitt tidigare Hyresråd som är vid Svea Hovrätt det hade kommit ett överklagande från ett ärende vi satt på föra innan hon slutade på Hyresnämnden. Hovrätten gav oss rätt det var skönt då kan man sin sak.

Jonas drabbas av vårdkonflikten – på akuten ett dygn – P4 Stockholm | Sveriges Radio

https://sverigesradio.se/artikel/jonas-drabbas-av-vardkonflikten-pa-akuten-ett-dygn

2024-05-29 God morgon

God morgon från Lungmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har just fått påfyllning av mitt dropp. Passade på duscha och byta kläder när man kopplade bort slangen för bytet av flaskan.

Det har varit tyst i natt ingen ambulanser med sirener till akuten. Min precis när kommit upp på avdelningen kom det tre ambulanser och en helikopter inom 20 minuter, då var jag glad att jag inte var kvar på akuten.

Nu ska försöka sova fram till frukost och sedan är det att vänta på läkaren ska komma, så får vi se vad som händer sen.

2024-05-28 Akuten Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Favorit i repris efter 26h har äntligen kommit upp på lungmedicin igen och fick riktigt mat.

2024-05-16 Då var det dags igen

Idag gick det inte längre inlagd på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge för första gången sedan 2019.

Lungorna låter inte så bra så röntgade den.

Fick enkel rum så lyssnar på hockeyn.

Middag havets Wallenbergare

2024-05-11 Träning

Hemma igen efter besöket akuten. Började med att cykla 2 mil i ett underbart väder.

Idag är 34 år sedan jag gick ut Lantbruksskola tänk var tiden går.

Nu blir det frukost sedan korgen och ta det lugnt.

2024-05-10 Akuten

Nästa vecka för ett år sedan råkade jag för olyckan och förlorade känseln i under benet vilket kom tillbaka efter några veckor.

Men i onsdags kväll upptäckte jag att jag förlorat känseln igen. Ringde vårdcentralen som skickade mig till akuten och där väntar nu. Man har tagit en massa prover.

2023-05-31 14 dagar och ta bort stygn

Idag har det gått 14 dagar sedan man sydde vaden 23 stygn. Jag hade tid på vårdcentralen idag för plocka bort stygn. När jag kom ditt konstaterade dem att såret blöder fortfarande. En läkare titta på det och konstaterade att en kirurg behöver titta på det innan man tar bort stygn.

Så det blev raka vägen till Akuten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge passerade kassan kl 12:20 och direkt in i till nästa väntrum.

Sedan kom en sköterskan titta och konstaterade att hon inte vill öppna förbandet åter till väntrum. Tog upp mobilen och skulle titta på film, då kom nästa sköterskan och tog mig vaket så jag kunde ligga och vänta.

Gjorde ett nytt försök att titta på film för att ha något att göra, då kommer sköterskan och flytta mig till ett rum så doktorn kunde komma.

Ringde hem och berätta att doktorn skulle komma och kom han och tittade på såret och skulle be kollega titta också.

Tog inte många minuter innan läkare kom tillbaka och bestämma ta bort stygnen. Vilket gick smärt fritt och fort.

Då återstår stor problem med såret är förstort för akuten man hade inga förband.

Jag trodde man skulle få ett mindre förband när man tagit bort stygnen så inte fallet denna gången.

Hela under benet i förband hoppas vårdcentralen har något mindre på fredag.

Jag var klar på akuten kl 14.23 åkte hem kl 15:00 det måste varit något slags rekord.

Jag kan tillägga att det svider och gör ont ikväll kanske inte få förvånad med detta såret.

Innan man tog bort stygnen.

2023-05-19 Tassen

Idag var på vårdcentralen om lade om såret på foten, det såg mycket bättre ut än onsdags. Jag klarade av titta på det må dig har fortfarande känsel bortfall är det inte bättre i nästa vecka får ta tag i det. Hud fliken har åter fått normalt färg.

Jag svårt att gå men använder kryckor utomhus vi tar en sak i taget nu.

2023-05-17 22 stygn senare

Väntar på taxi hem nu! Har skadat vad muskeln så man såg senan

2018-06-25 Kanske dags att börja blogga igen.

Det rätt länge sedan blogga om att leva med astma men funderar på börja igen och hur man kan livet att gå hopp.

I början av juni slutade 12 timmar på akuten på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge på K66 med dropp kl 2 på natten. På morgonen kom lungläkare och tittade på med fortsatt dropp men att få komma till K84 var det inte prat om avdelningen var full.

Plockade upp mina saken hade datorn och ryggsäcken men mig, vänder mig om där står en undersköterska med en rullstol undra om kunde åka. Undrande frågade vart det finns en plats på lungmedicin K84.

Ner med allt i en väska igen och droppet i en hand begav mig K84, det skulle ta en vecka innan jag fick lämna K84.

Det var andra gången sedan i februari som jag checkade in på K84. Vet inte om man frisk då?

Efter en vecka på sjukhuset kom jag hem och det gick bra fram till midsommar, då min astma blev sämre igen. Har fyllt med medicin får slippa åka in på sjukhus. Har en tid i slutet av denna vecka med min lungläkare och hoppas klara mig till dess.

Det senaste dagarna har mått rätt stabilt men har stora doser med kortison så gör det inte går att sova fast jag tar de på morgonen.

Har det senaste dagarna försökt hålla mig så stilla som möjligt för att bli frisk. Detta har gjort att ännu inte har kunna komma ut till landet. Känner mig förvirrad vill ut men vet inte om jag orkar med tanke på hur jag mår.

Med denna bakgrund blir detta min ny start att leva med astma om man aldrig vet när man inte kan andas igen.

2018-01-30

Det är skönt att vara hemma igen, men nu ska man ta sig tillbaka igen! Frågan är ……

Paranöt

https://sv.wikipedia.org/wiki/Paran%C3%B6t?wprov=sfla1

Det är riktigt falig nöt höll på kosta mig livet en gång. Kan inte samma rum som då vilket jag råkat ut för idag. Vilket slutade med ambulans till Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och flera timmar på övervak.